söndag 12 februari 2012

Aj, aj...kraaamp!

Det blev några sömnlösa timmar natten mellan fredag och lördag. Vaknade vid två och hade såna kramper i ryggen att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Det var bara att gå upp och försöka hitta en sittställning i soffan som funkade hyfsat. Såg mycket skit på tv den natten!
När Vera vaknade framåt sex så kunde jag ju i alla fall ge T sovmorgon när jag ändå var uppe. Nåt positivt med skiten! ;)

Tog två alvedon och försökte sova en stund på förmiddagen. Fick kanske nån timma, men krampen tilltog och jag har nog aldrig haft så ont i ryggen nån gång. Förlossningsvärkar....släng er i väggen!

T ringde förlossningen för att be om råd....de tyckte vi skulle komma upp om det inte släppte framåt kvällen. Morfar kom och underhöll Vera (som märkte på sin mamma att nåt var lite galet) och mormor anslöt senare...de erbjöd Vera att sova hos dom och det nappade hon på såklart! Skönt för oss, för då kunde vi åka upp till förlossningen utan problem när vi ville.

Vid sextiden kom vi upp och då fick jag ligga och ta ctg-kurvor. Det var inte lätt att ligga still när kramperna kom, men vi lyckade få ihop kurvor som såg bra ut. När barnmorskan kände på magen så var hon lite skeptisk till att ettan låg med huvudet neråt...men vi fick vänta på läkaren och ultraljudet för att vara säkra. Tog lite prover och allt såg bra ut. Fick till slut två  Citodon-tabletter och efter en stund så var jag avslappnad och smärtfri. Så skönt. Vid halv nio kom läkaren och ultaljudet visade då tydligt att ettan nu ligger på tvären där nere...med huvudet upp på min vänstra sida och tvåan på tvären med huvudet också mot min vänstra sida.
Så ni ligger och snick-snackar med varandra därinne!

Jaha...försökte få till en ultraljudstid så snart som möjligt, men får vänta till torsdag och då ska vi även till förlossningen efter. Hoppas få en tid för planerat snitt då. Sen vet man ju aldrig vad som händer...de kan ju flytta på sig igen!

Fick också veta av läkaren att om vattnet går hemma så ska vi ringa efter ambulans direkt. Det hade vi aldrig gjort annars! Om de börjar med värkar så kommer vi upp direkt också...men det har jag ställt in mig på. Kommer inte vara iskall och spela tv-spel in i det sista som vi gjorde med Vera! :)

När vi kom hem hade vi med oss lite smärtstillande, två fetpizzor och läsk och det var tio minuter kvar på Melodifestivalen!

Jag hade en smärtfri kväll och det var många veckor sedan jag faktiskt mådde så pass bra i kroppen, ironiskt nog. Sov gott och var bara uppe ett par gånger i natt tror jag. Vid sju vaknade jag av nya kramper och då var det bara att trycka i sig ett par tabletter igen.

Nu har jag tagit ett varmt bad, smörjt med tigerbalsam och klätt på mig varma kläder. Hoppas, hoppas att det hjälper så jag slipper tabletter sen...gillar´t ju egentligen inte!

Ser ut att bli en superhärlig dag med lite nysnö, ett par minusgrader och sol! Orkar jag, ska jag klä på mig varmt, ta med en fäll ut och sätta mig i solen en stund på förmiddagen!

Ha en skön söndag!

2 kommentarer:

  1. Mia jag tänker på dig ska du veta. Att klaga över ett barn o en liten mage känns onödigt när jag läser din blogg. Stor kram från Alexandra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla Alexandra! Jag gnällde en hel del, speciellt de nio dagarna över tiden, med ett barn i magen också. Ingen dans på rosor, men det här tar fanken priset!!! :)
      Kram!

      Radera